Fever Pitch

Nick Hornbys debutbok är på alla sätt en klassiker. och då inte enbart inom den snäva genren fotbollsböcker, utan över huvud taget. Fever Pitch är en självbiografisk bok som tar sin början på 1960-talet, när lille Nick blir Arsenalfan, närmast av en olyckshändelse. Boken följer sedan Hornbys utveckling som fotbollsfanatiker fram till början av 1990-talet (när boken gavs ut).

På papperet kanske det inte låter så lockande, men Hornby skriver medryckande, och lyckas fånga hur det är att vara en fanatiker. Att hans intresse är Arsenal och fotboll betyder inte så mycket; många av de insikter och erfarenheter som beskrivs är allmängiltiga för alla som snöat in på ett visst område; vare sig det gäller sport, musik, datorer eller vad som helst. Nick Hornbys andra bok, High Fidelity handlar följaktligen om tre musikfanatiker som jobbar i en skivaffär. Den är också bra, men når inte upp till samma höjder som Fever Pitch. Delvis beroende på att den är fiktion, vilket gör att slutet känns lite påklistrat. Fever Pitch har egentligen inget slut, utan Nick Hornby fortsätter att vara Arsenalfanatiker.

Om du av någon anledning missat den här boken så har de en riktig läsupplevelse att se fram emot. Och då varje kapitel är mer eller mindre fristående, om än kronologiskt, så är det en bok som man kan läsa om många gånger. Man väljer ett kapitel man tyckte var särskilt intressant, börjar läsa, och plötsligt har det gått ett par timmar. Oavsett vilket ens favoritlag är så kommer man att känna igen sig, men eftersom Arsenal är mitt favoritlag var det extra roligt att läsa denna bok för min del.